fbpx

Italiens gyllene vintriangel

Få vinregioner är så mytomspunna som norra Italiens. Här hittar vi ju Piemonte, Veneto och Toscana, alla tre med helt olika viner men en sak gemensamt: kvalitet. Att det sedan är vackert och maten är förträfflig är en bonus man får på vägen.

Alla älskar Italien, så är det bara. I Sverige får vi något närmast varmt i blicken när landets kultur, mat eller viner förs på tal. Och så vill vi dit. Hela tiden. Till Rom och ta en espresso på Piazza Navona, till Milano för en rundtur i modekvarteren eller till Piemonte för att gå på fotboll.

Men först och främst älskar vi Italien för maten och vinets skull, intimt förknippat och säg den som inte haft sin bästa matupplevelse på den apenninska halvön. Det är helt enkelt något visst med Italien som tar sitt yttersta uttryck i köket. Ett glas rött vin och en pasta bolognese och du har liksom alla rätt.

Nu finns det framför allt tre regioner i landet som sticker ut i gastronomin. Vi talar naturligtvis om Piemonte, Veneto och Toscana. Den gyllene vintriangeln. Lika i kvalitetsanspråk, men mycket olika viner. Och det manifesteras. Gott är det alltid.
Piemonte med sitt svala klimat och närheten till Alperna står för det lagringsbara vinet, kulten där druvsorten Nebbiolo är kung. Vinerna slår världen med häpnad och den svarta Alba-tryffeln är ju ett lika klassiskt som obligatoriskt ackompanjemang på matbordet. Svårigheten blir snarare att vänja sig av med kombon.

Åker vi en bit österut hamnar vi i en annan populär vinregion, Veneto. Här är amarone-land och många svenskars absoluta favorit. Ser vi till konsumtionen av amaroneviner i världen, ligger Sverige i topp. Perfekt till vår mat, till viltkött och vårt klimat är ju en förklaring. En annan är att vinet helt enkelt är så gott. Har man också suttit på en krog i Verona efter ett snabbesök på en bakgård där Romeos Julia ska ha stått, vill man inget hellre än att sjunka in i den lokala gastronomin. Får jag föreslå en risotto all’Amarone?

Och när vi ändå är på resande fot, vi tar oss en bit söderut, till Toscana, kulturens vagga där man också producerar, som av en tillfällighet, några av världens bästa viner. Här heter druvan Sangiovese och det mest kända vindistriktet Chianti. Vinet har en härligt friskt syrlig ton och passar perfekt till en bistecca alla Fiorentina, en italiensk klassiker, alltså en tjock skiva T-benstek som steks, skärs upp i skivor och serveras på en enkel bädd av ruccola, strö över flingsalt, svartpeppar och några droppar citron.

Mat och vin i Italien är ju en del av kulturupplevelsen. Ingen snabbmat här inte, och det roliga är att när man väl ätit klart, är man redo för andra kulturupplevelser.